Måndag kväll, en vecka senare.

Äter glass och försöker svara på ett kärleksbrev. Det är otroligt svårt.

Måndag kväll

Ångesten försvann, nu har jag tandvärk istället. 

Börjar jobba om två timmar, känns värdelöst att försöka sova något innan dess. Har en festival i huvudet som inte går ur. Packlistor och biljetter överallt, men jag orkar egentligen inte tänka så mycket. Tänk om jag kunde vara lite mindre planerande? Är rädd för att testa, men det kanske inte är så hemskt som jag vill tro att det är.

Söndag

Åh, varför denna ångest?

Tisdag

Har känt närhet i helgen. Underbart. Längesedan sist, otroligt längesedan. 

Tidigare har jag gått runt och varit rädd att jag, ifall jag någonsin närmar mig en människa igen, skulle fastna i det och använda det som en tröst. Inte att personen behövde vara någon speciell, bara det att jag inte behövde vara så ensam. Det är jag inte längre rädd för.

RSS 2.0