Tisdag
Har känt närhet i helgen. Underbart. Längesedan sist, otroligt längesedan.
Tidigare har jag gått runt och varit rädd att jag, ifall jag någonsin närmar mig en människa igen, skulle fastna i det och använda det som en tröst. Inte att personen behövde vara någon speciell, bara det att jag inte behövde vara så ensam. Det är jag inte längre rädd för.
Tidigare har jag gått runt och varit rädd att jag, ifall jag någonsin närmar mig en människa igen, skulle fastna i det och använda det som en tröst. Inte att personen behövde vara någon speciell, bara det att jag inte behövde vara så ensam. Det är jag inte längre rädd för.
Kommentarer
Trackback
